Erfarenheter 2011-2014

Elbilsupphandlingen utvärderar kontinuerligt de fordon som har fått merkostnadsersättning via projektet. Närmare 500 fordon har hittills levererat data och nu finns denna information sammanställd för år 2011-2014.

Martina Wikström på KTH har ansvarat för sammanställningen av data från körjournaler och enkäter. Hennes arbete finns i rapporten ”Elbilsupphandlingen – Socio-teknisk utvärdering av laddfordon och deras användare 2011-2014”.

Vad har du lärt dig genom att utvärdera Elbilsupphandlingen?

– Framförallt att vara försiktig med att dra slutsatser om laddfordonsanvändningen baserat på endast teknisk data. Fordonen ingår i ett sammanhang som påverkar förutsättningarna för förarna. Utmaningen är att förstå och beskriva laddfordonsanvändningen utifrån dessa förutsättningar. Datainsamlingen är också ett viktigt underlag för min doktorsavhandling, som handlar om olika möjligheter med laddfordon.

Vad har varit mest förvånande?

– Att laddfordonsanvändningen inte främst begränsas av batteriets tekniska egenskaper, utan att det är andra faktorer som påverkar i större utsträckning. Fordonets placering inom organisationen, vilken information som är tillgänglig för förarna och vilka interna rutiner som finns kring användning har stor betydelse.

De viktigaste lärdomarna om laddfordon från Elbilsupphandlingens socio-tekniska datainsamling är:

  • Elbilsupphandlingens laddfordon har använts under flera år och sammanlagt kört över 2,7 miljoner el-kilometer. Användarna har bidragit med värdefulla kunskaper och insikter.
  • Det finns goda förutsättningar för laddfordon, både hos företag och hos privatpersoner.
  • Det som begränsar användningen är inte nödvändigtvis laddfordonens tekniska egenskaper. Generellt körs elbilar tills batteriet är ungefär halvfullt. Därmed underutnyttjas batterikapaciteten.
  • Laddhybrider medför inga stora förändringar för användarna jämfört med ett konventionellt fordon. Ändå förändras körstilen, eftersom föraren strävar efter att minimera användningen av förbränningsmotorn.
  • Laddfordon har stora möjligheter att minska transportsektorns koldioxidutsläpp. Hittills har Elbilsupphandlingen bidragit till att 325 ton koldioxidutsläpp hittills har undvikits.
  • Laddfordon som verksamhetsbilar kan antingen användas för en specifik arbetsuppgift eller finnas i en bilpool. Användning varierar mellan dessa. Fordon med en specifik förare eller en specifik arbetsuppgift används ofta och mer än fordon i bilpooler.
  • Tre distinkta laddningsmönster har framkommit (1. Efter varje användning, 2. I slutet av dagen, 3. Vid behov). Det som avgör laddningstillfället är framförallt de gemensamma rutiner som finns kring användningen hos respektive företag. Hos verksamhetsfordonen sker omkring 99 procent av laddningen vid fordonets ordinarie plats. Därför kan det vara fördelaktigt att i första hand introducera laddfordon som verksamhetsfordon. Under tiden kan en nationell publik laddinfrastruktur ta sin form.
  • Att utvärderingen har ett socio-tekniskt angreppssätt innebär att användningen har kunnat förklaras även utifrån det sammanhang där fordonen används. Därmed har vi fått en djupare förståelse om både användningen och användarna av laddfordonen.

Rapporten”Elbilsupphandlingen – Socio-teknisk utvärdering av laddfordon och deras användare 2011-2014”

– När man arbetar med laddfordon är det lätt att glömma att kunskapen om laddfordon generellt är låg. Laddfordon som verksamhetsbilar är ett bra tillfälle för många att få sina första erfarenheter berättar Martina Wikström som ansvarat för datasammanställning av fordonsdata och förarerfarenheter i Elbilsupphandlingen. På bilden syns Martina som kartläsare i Öresund Electric Car Ralley 2013 tillsammans med rallyförare Eva Sunnerstedt, tillika Elbilsupphandlingens projektledare.

Martina Wikström och Eva Sunnerstedt

Martina Wikström och Eva Sunnerstedt

Copyright © 2017 Stockholms Stad & Vattenfall AB Om webbplatsen Personuppgifter Om cookies